Fruktad parasit som angriper tallar har nått Frankrike
Det första bekräftade franska fallet rapporterades i Seignosse-distriktet i sydvästra delen av landet, omkring 60 kilometer från den spanska gränsen.
Området betraktas som särskilt sårbart för patogenen på grund av sin närhet till Spanien och den höga andelen tallskogar, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Den totala skogsarealen i Frankrike har ökat stadigt under de senaste decennierna. Men enligt franska myndigheter finns det en oro för att ett varmare och torrare klimat bidrar till ökade trädskador i vissa regioner.
Konsekvenser vid etablering i Sverige
"En etablering av tallvedsnematoden skulle kunna få allvarliga konsekvenser för hela den svenska skogssektorn. Det gäller inte minst de ekonomiska effekterna, som rör hela kedjan från möjligheterna att odla tall, över tillgången på råvara generellt, till exporten av främst sågade trävaror."
Ovanstående framkommer i en rapport som Jordbruksverket fick i uppdrag av Krisberedskapsmyndigheten att ta fram 2008, för att göra en konsekvensanalys av ett eventuellt angrepp av tallvedsnematod i svensk skog.
Rapporten, Tallvedsnematod – analys av kostnader och resursåtgång vid bekämpning av ett utbrott i Sverige, syftar till att klarlägga de ekonomiska konsekvenserna som kan vara förknippade med ett angrepp.
Karantänskadegörare
Tallvedsnematoden, som ursprungligen kommer från Nordamerika, räknas som en karantänskadegörare vilket innebär att det finns regler både för att hindra att den kommer hit och regler för tvingande utrotning om den skulle påträffas inom EU.
Mer info
Symptom:
Det första tecknet på en infektion av tallvedsnematoden är en minskning av kådutsöndringen hos det angripna trädet. Detta beror på att nematoderna orsakar avbrott i kanalerna som transporterar kåda. Övriga symptom på angrepp av tallvedsnematoden liknar de symptom som orsakas av torkstress, eftersom även vattentransporten hämmas. Dessa symptom omfattar gulnande och vissnande barr och döende grenar. Efterhand vissnar hela kronan och trädet dör. Det finns dock en stor variation i om och hur snart efter en infektion som symptom uppträder. Både klimatet och känslighet hos värdväxten har en stor påverkan på skadenivån av ett angrepp.
Kännetecken:
En vuxen tallvedsnematod är omkring en millimeter lång och är mycket svår att urskilja med blotta ögat. Den är långsmal, har en hög munregion med sex läppar och en välutvecklad mun-tagg. Tallvedsnematodens vektorer, långhorningar av släktet Monochamus, representeras i Sverige främst av tallbock, kronbock och granbock. Fullbildade tallbockar och kronbockar kan variera i längd mellan 15–26 millimeter, medan granbocken kan bli upp till 35 millimeter lång (utan antenner). Antennerna är långa – minst lika långa som kroppen hos hanarna och lite längre än kroppen hos honorna. För alla tre arterna gäller att honorna är något större och bredare till kroppsformen än hanarna. Kroppen är skrovlig i ytan och färgen varierar från brunsvart till brun, med olika grad av oregelbundet formade, ljusbruna eller ljusgrå fläckar på täckvingarna. Hos vissa individer saknas fläckar.
Spridningsrisker:
Den största risken för introduktion av tallvedsnematod är import av trä från någon av dess värdväxter och från områden där skadegöraren finns, till exempel i form av virke, bark, träemballage eller förpackningsmaterial. Naturlig spridning av tallvedsnematod är helt kopplad till spridningskapaciteten för dess vektorer, alltså långhorningar av släktet Monochamus. Dessa skalbaggar kan förflytta sig cirka fem kilometer per år.

